Eastman

I skrivande stund är vi på väg in till karlberg för att besöka Leos tandläkare för första gången. Har hört mycket gott om dom som jobbar på eastman, hoppas det kommer gå bra. Nervösa föräldrar!! ont anande Leo.

Fototävling

Träffat en ny kompis som bor två våningar över oss, hon älskar lixom jag att fota. Idag tog vi en fika sen fotade vi Wilja. Hon ville inte riktigt vara med idag, så fick endast till ett par foton som jag blev nöjd med, det gäller att vara snabb när man fotar bebisar & barn, inser vad svårt jobb barnfotografer måste ha. Har kommit på en utmaning till mig själv.
 
Hitta fina bebis foton på google och sen försöka att härma dom så bra som möjligt. Ett rätt smart sätt att lära sig på. Så till er som gillar att fota, testa det ni med. Kan ju vara vad som helst ni fotar! och behöver ju inte vara bebisar!
 
Varför inte köra en spontan tävling? Hitta en valfri bild på valfritt motiv på google, sen försöker du/ni gestalta den på så bra sätt som möjligt. Skicka ert bidrag till min mail Natalie_st@hotmail.com. Priset avslöjas när tävlingen är klar. Alla bidrag kommer att läggas upp här! Viktigt är att både dit foto och bilden du gestaltar skickas med, var noga med vilken som är din och vart du hittat bilden du "kopierar" Tävlingen avslutas den 15 November och vinnaren avslöjas här i bloggen. 
 
 
 

Nu har jag testat

Igår tog jag mina första rundor med zombies run appen, tycker det var mycket roligt. Var inte riktigt så läskigt som jag trott, ett plus är att man inte måste springa utan kan även gå eller jogga, jag joggar men springer då jag blir "jagad". Har även använt den när jag gått till affären, men det var såklart inte lika roligt. Rekomenderar mina läsare som har barnasinnet kvar och som vill komma iform att pröva denna beroende framkallande app. Nu vill jag ut och jogga hela tiden. Borde släppas fler såna här appar!! Skitsmart ide. 
 
 

Känns bättre nu

Sitter och funderar på vad jag ska hitta på, behöver städa och dona här hemma, så det får bli prio nummer ett. Sen skulle jag vilja vila liten stund då jag är extremt trött, Wilja har nu även börjat skrika på natten, så pigg och utvilad var länge sen man var nu.
 
Skulle behöva ta mig till Willys och köpa lite hårfärg, kanske ska testa att vara brunett ett tag? det jobbiga med det är att det är en lång väg tillbaks till blondt sen. Och det brukar sluta med att jag ångrar mig, men en lite mörkare blond ton kanske?, Jag tycker det är finare med lite mörkare nyans på hösten/vintern. Ja vi får se hur det blir!! Och vad det blir. Klockan 16 så ska jag gå till fröjas och köpa en bumbostol till Wilja, hoppas verkligen hon kommer att gilla den. Hittade en superbillig på köp och sälj sidan på fejjan. 
 
Robin slutar runt 15 idag, saknar honom extra mycket idag. Kan inte riktigt skilja på om det är avlastningen jag saknar eller honom, kanske lite både skulle jag tro. Nu är det 24 dagar kvar till operationen, och jag har börjat accepterat detta nu och funnit ro i kroppen. Mer och mer positiva tankar nu än negativa, så det känns skönt att det nu känns lika tungt som bra, istället för att det negativa tar över. Klart att det är jätte jobbigt, det jag menar är att jag är tillfreds med det nu, vilket jag inte var då beskedet kom. Nu är båda bägarna lika fyllda. 
 
Här kommer en bild på Leo & hans faster Jonna
 
 
 

Att fota i mörker

Idag har jag suttit och trixat med inställningarna på kameran och läst på om olika funktioner på nätet, och jag tycker att jag lärt mig lite iallafall. Ska be Robin hjälpa mig lite sen när han kommer hem, han är lite smartare än jag, så han kan få visa mig det jag inte får till. Men idag har jag lärt mig att fota i dunkelt ljus. Så nu känner jag mig inte lika beroende av att fota i dagsljus som tidigare, utan kan även få till helt ok bilder även med dåligt ljus. Bilden nedanför är tagen nu på kvällen med endast ljus från taklampan. Vad tycker ni? Ris som ros är välkommet. Jag tycker att kritik inte alltid behöver vara dåligt att få! utan snarare bra.
 
 

Rensa tankarna

Har börjat känna ett stort sug för att börja springa, måste bara hitta tiden. Tiden är knapp när man har två småbarn hemma, och en gubbe som jobbar väldigt knepiga tider. Har aldrig någonsin haft suget efter att springa tidigare, men känns som att det är det jag skulle behöva nu för att rensa huvudet på alla tankar och rädslor som flyger runt. Sen så är jag så sjukt sugen på att börja med Zombie run appen oxå. Ännu mer nu efter att man har fått höra att den ska vara superbra. Någon frivillig som kan tänka sig att följa med ut och springa till den? vet i fan om jag vågar springa ut själv. För er som är nyfikna på denna ap kolla in länken här nedanför.  
 
 
 
http://www.kickstarter.com/projects/sixtostart/zombies-run-a-running-game-and-audio-adventure-for
 
 

Lillprinsen L

Idag har det varit fullt ös, barnen har varit griniga och krävande, så det har varit jobbigt för mamman som har haft väldigt tung huvudvärk. På dagen kom Therese över med lilla Liam, fotade honom, men var nog inte min dag idag alltså, kände mig jätte stressad över att Wilja bara skrek och Leo ville ha uppmärksamhet av mamma, samtidigt skulle jag då fota och försöka få till rätt ljus med reflexskärmen vilket inte var så lätt. Får bjuda tillbaks Tessan och Liam en annan dag då Robin är ledig istället, avskyr när det inte blir bra, jag är väldigt självkritiskt. Men har lärt mig nu att jag inte gillar att fota under stressande förhållande. 
 
Men en glädjande nyhet är att Sara som var här med Tove var supernöjd och vill nu hyra in mig under en dag för att fota hela familjen, och betalt dessutom. Hur bra känns inte det? jätte roligt, funderar lite på att införskaffa mig lite mer fotoprylar till den fotograferingen. Investering kanske man kan kalla det? 
 
På kvällen har Mimmi varit här och haft filmkväll med mig och Leo, lyckades otroligt nog få Wilja att somna lagom till filmen började, eller kanske ska säga filmerna! vi började först kolla på filmen mörkt vatten, men tröttnade efter fem minuter, sen prövade vi en annan som oxå verkade tråkig. Då började vi på säsong ett av The walking dead istället, ska få mimmi beroende är planen.
 
Imorgon är det marknad och jag tänkte att vi skulle gå, peppar peppar på att han inte blir sjuk. Men vill inte låsa in oss när det är marknad, vi ska åka karusell och äta godis som vilken familj som helst för det tycker jag han är värd. Pappan jobbar vilket är trist, men vi ska eventuellt gå med underbara Denise och hennes lilla Samuel. 
 
 
 

Jag frågar er

Tycker ni läsare att det blivit för mycket fotografering och för lite text nu? vad vill ni ha mer av? vad vill ni ha mindre av? Blä huvudvärken har kommit, dags att stänga av datorn.

Tove med mamma

Dagen efter beskedet

Huvudvärken ligger som ett jobbigt täcke över huvudet, migrän på G? antagligen! den brukar dyka upp när jag spänner mig, men än så länge ligger den bara där smygandes bakom pannbenet. Idag hade jag mitt första "fotojobb" men vart halvnöjd, kände mig lite stressad då huvudet gjorde så ont att jag höll på att spy, sen är det alltid svårt med nya bebisar, man vill lixom inte ta ut svängarna allt för mycket när det gäller främmande folks barn.
 
Men mamman vart supernöjd och det är det allra viktigaste. Har tankar på att investera i en extern blixt och bakrund, för har jag mer utrustning så känns det mer ok att kanske börja ta lite betalt. Men ännu känner jag inte att jag kan ta betalt, behöver lära mig mer samt behöver jag mer utrustning. Imorse innan Tove och hennes mamma kom passade jag på att fota min snygga karl. Resultatet finns här nedan 
 
 
 
 
 
 

Foto med reflexskärm

Datumet

Datumet är nu satt den 21 November, känns både bra och dåligt. Denna operationen gör så att Leo kommer att få ett enkammarhjärta. Blev en del tårar i går och inatt, mardrömmar som avlöst varann. Satte mig inne hos Leo inatt och bara höll hans hans och tittade på honom, min lilla mini farbror.
 
Rädslan finns ju såklart att något ska gå fel, men den risken är så minimal så ska försöka tänka posetiva tankar om allt som kommer bli så mycket bättre efter denna operation. Syresättningen kommer ligga betydligt bättre, och det innebär att han inte kommer att ha lika lätt för att bli sjuk. Kommer att kunna börja på dagis och träffa nya vänner, orka lite mer än nu. Så detta är ju en bra sak, lite så jag ska börja tänka. Men en av dom sakerna som skrämmer mig mycket är att han ska ha ont efteråt, och det vet jag ju såklart att han kommer att ha, trots smärtstillande.
 
Men det är väldigt jobbigt för mig, känns som det är mitt fel att han ska ha ont, jag valde detta livet till honom, rädd att han ska vara arg på mig när han blir äldre och börjar förstå mer. Tycka att jag/vi var själviska som behöll honom när han var så pass sjuk. Ingen kan ju veta hur han kommer att må då, som utvecklingen ser ut nu så kommer han någon gång i framtiden behöva ett nytt hjärta. Det skrämmer mig
 
Men tack vare fina vänner, gamla som nya så tar vi oss igenom detta. Har mött så underbara människor under denna tiden, folk som verkligen bryr sig om oss trots att man inte känt varandra länge. Underbara bloggläsare som hejar och har gjort det från första början. Skulle vilja ge er alla en stor kram och berätta hur mycket era peppande kommentarer och varma ord betyder för oss. Ska visa Leo dom sen när han blir äldre.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Någon skillnad?

Idag fick jag ett sms om att min relfexskärm kommit, hade ingen möjlighet att hämta ut den idag, så fick låna min granne mimmis skärm. Skulle ha fotat Tessans bebis idag men dom har gått och blivit sjuka, så det vart inställt. Men då passade jag på att fota lilla Wilja och Leo istället. Är totalt såld på hur fint det blir med reflexskärm.Kolla in bilderna nedanför på Robin och se om ni ser ni någon skillnad? 
 
 
 
 
 

När blir det för naket?

Har börjat på detta inlägg nu ca 20 gånger, raderar och börjar om, raderar och börjar om. Att skriva ner ord som är så skrämmande för en, och sen se dom i skrift gör det mer verkliget än när man bara tänker dom. Vågar man visa sig svag? vågar jag visa hur tankarna flyger runt i huvudet på mig, vågar jag skriva ner orden som skrämmer mig mest, vågar jag visa er som läser detta hur det känns innuti mig just nu. Många inlägg jag börjat skriva men som jag sen insett är för naket och som jag då raderat.
 
Inlägg som jag skrev efter förra operationen, inlägg som skrevs när Leo låg inne med lunginflammationen, raderade inlägg som nu bara finns i mitt huvud. Inlåsta bakom bom och lås. Jag och Robin låg och titade på gamla bilder här om dagen och mindes tillbaks hur det var när Leo var mindre, låg där i sängen och skrattade och log åt våran lilla Leo men helt plötsligt kom vi in på sjukhusbilderna från när Leo hade lunginflammationen, tårarna kom på en gång av chock, vi måste ha levt i en bubbla inne på sjukhuset. Av bilderna att dömma så ser han mer död än levande ut, visst såg vi att han var dålig då oxå, men nu efteråt så ser man verkligen skillnad mellan frisk och sjuk. herregud så fort allt kan vända. Ett par dagar innan var han frisk och mådde toppen. Bilderna nedanför är tagna med ett par dagars mellanrum. Och sjukhus bilden är tagen då vi tyckte han började bli "friskare" Förstår ni hur det var upp och ner vända världen där inne på sjukhuset!!? 
 
 
Fortsätter skriva lite senare, behöver pausa lite
 
 
 
 
 
 

Klassiskt eller färgsprakande?

Som ni märkt så älskar jag svartvita bilder. Har väldigt svårt för bilder i färg och tycker att svartvitt blir så vackert och tidlöst på något sätt. Vad tycker ni är finast, har ni svartvita foton som pryder väggarna eller tycker ni att färg är vackrast? Jag äger bara ett foto i färg här hemma, och det är bilden vi tog inne på barnmässan hos fotografen som var där förra året. Annars är det svartvitt som gäller, likaså gäller det min inredning.  
 
 
 
 
             
 
 

Zoombie Run

Lite sugen på att ladda ner appen Zombie run, något ni skulle våga testa? Finns det någon av mina bloggläsare som testat denna app? vad tyckte ni om det? detta borde vara ett perfekt sätt för att få mig att börja röra på fläsket, som den zoombie freak jag är.Ikväll blir det ialllafall avsnitt två av säsong tre av The walking dead. Men funderar skarpt på att ge mig ut på en springtur nu.  

 
 

Finaste Wilja

Road trip

Vi är på väg till Haninge med Annika och hennes familj. Behöver inhandla lite saker inför Lund resan till Leo, bland annat innetofflor som är bra att ha att ha när man bor på sjukhus, sen skulle vi behöva hitta nackkragar till mig och Robin att ha dom timmar vi kommer bo i fotöljerna på biva.

Fullt ös

Idag har jag fotat lite tillsammans med Sofie, var sådär med ljusintag idag så lite besviken över att jag inte fick till så jätte bra foton. Så nu längtar jag lite extra till min reflexskärm kommer.  Sen så har vi "lånat" hem Miller idag och han stannar till imorgon kväll, har saknat honom så det har gjort ont i mig, men tiden har varit knapp, så vi passade på nu medans Robin har ett par lediga dagar. Leo var först jätte rädd för Miller, men efter ett tag så mjuknade han upp och har nu haft det jätte roligt med Miller. I morgon ska vi ut och busa järnet tillsammans.
 
Har även haft besök idag av Robins pappa & faster, var roligt då Robin inte träffat sin faster på flera år. Sen så har Robin målat om hallen, och jag har bakat muffins utan bakpulver. Haha fullt ös med andra ord! Dags att lägga sig snart, har tvättstugan imorgonbitti. Men först ska jag och min älsklingar (Jonna & Robin) kolla på en svensk thriller vid namn mörkt vatten, någon som sett den? Rörigt inlägg det blev nu, men ganska passade med tanke på hur dagen sett ut. Sov gott mina fina bloggläsare
 
 
 
 

När mamman är busig

Nu har mamma varit busig igen. Hon hade inte tålamod att vänta på tomten så hon tog saken i egna händer. Vart kär i mimmis fina skärm så kände att jag var värd en jag med. 
 
 
 

Fotat av Mimmi (Leo)

Fotat av Mimmi

Här kommer mina två favoriter av bilderna Mimmi tog på Wilja 
 

Fotodag med Mimmi

Idag har jag och min granne som oxå är foto intresserad fotat barnen, tråkigt nog så fick jag bara bilder på Wilja, Leo är så otroligt svår att fånga på bild då han ständigt är i rörelse. Men vet att Mimmi lyckades fånga honom på bild, själv fick jag som i vanlig ordning nöja mig med bilder på hans fötter. Men jag älskar barnfötter så det gör mig inget. Roligt att se hur man fotar på olika sätt, jag är väldigt närgången när jag fotar då jag inte har något vidare bra objektiv med bra zoom, medans Mimmi kan stå på världens avstånd men ändå få skarpa och fina bilder. Som sagt behöver mer fotoprylar, blev förälskad i hennes reflexskärm och det ska införskaffas bums. Bjuder på några av bilderna jag tog idag. Mimmis bilder bjuder jag på senare ikväll
 
 

Drömmar

Väldigt glad just nu, det poppar upp en hel del förfrågningar från vänner och bekanta som vill att jag ska fota deras barn. Det ger mig en chans till utveckling samtidigt som det är väldigt roligt. Men tror det är dags att börja spara till ett nytt objektiv, och jag har så många drömmar till att uteckla mig, men tiden och penga bristen gör att man sitter fast. Behöver en hel del utrusting, men tänkte önska mig lite bidrag till julen.
 
 
 

Vi vågade oss ut

Igår tog vi på oss modet och vågade oss ner på stan med vänner. Fick träffa Isabella och Jenna som jag inte träffat på alldeles för lång tid nu.  Så det kändes bra, nästan så att tårarna kom. Ja jag är ett vrak just nu!! Sen var även Denise och lilla Hedwig med ut, sen mötte vi även upp Denise syster Natalie och Jennas kompis Madelene som joinade oss. Hittade lite kläder på Pernillas klädförmedling till barnen bla skor till Leo, ett par fake converse och ett par vinter skor.
 
Köpte ett par tidigare men dom var omöjliga att få ner foten i, misstänker att Leo kanske har ovanligt breda fötter. var väldigt skönt att få komma ut trots att jag tog en risk, men kände att jag behövde få komma ut och vara människa för en stund, sen behöver ju barnen lite frisk luft oxå. Ännu har jag inte märkt några symtom på att Leo håller på bli sjuk så vi håller tummarna att det var ett bra beslut.
 
 
 
 
 
 
 

Playdate & magknip

Sitter här med en kopp varm choklad med marshmallows i och njuter av lugnet som infunnits sig. Leo sover då det blev många tårar när pappa åkte till jobbet idag, och det blir väldigt ansträngande för Leo när han är ledsen och det resulterar offtast i att han somnar. Wilja har även hon somnat efter en timmes konstant skrik. Tror vi måste utreda varför hon är så ledsen, förstår att det är magen och har pratat med hennes bvc sköterska men inte fått så mycket respons, mer att hon inte tror att det är kolik då hon otroligt nog sover som en ängel på natten. Men någon form av kolik måste det vara då hon är hysterisk varje vaken minut mer eller mindre. Är man ute med vagnen kan hon vara tyst, men annars så är det hög ljudnivå här hemma. 
 
 
Börjar starkt tröttna på att bara sitta hemma, försöker verkligen att hålla mig borta från affärer och att besöka folk just nu, handla gör vi på sent kvällarna då det är minst folk på affärerna. Känner mig som en eremit och som en usel vän. Hoppas mina vänner förstår varför jag är lite bitter och dålig på att höra av mig! När jag mår dåligt blir jag lite off, och humöret kanske inte på topp. Idag ringde Leos sjuksyrra från Astrid och sa att hon samtalat med Lund igen, dom ska försöka få till en tid snart, vi skulle verkligen behöva ett datum då Robins jobb behöver lägga schema inför julbordet, lite jobbigt tajming att åka till Lund den månad då Robin har mest jobb och behövs mest på sitt jobb. Men hans kardiolog tycker det mest ultimata är nu, och självklart går Leo först, sen ska det bli skönt att bara ha det gjort, denna väntan gör en inget gott.
 
På eftermiddagen idag får vi besök av Denise och hennes lilla Samuel, vilket ska bli mycket trevligt. Roligt för Leo att få träffa nya vänner samtidigt som mamma uppskattar besök.
 
 
 
 

The walking dead

En ny säsong av The walking dead har börjat, vågar nog påstå at det är den bästa serien som jag sett. Har du inte kollat på den så rekomenderar jag starkt att börjar kolla från början, du lär inte bli besviken. Bra gjord och riktigt riktigt spännande, efter varje avsnitt så sitter man som på nålar och väntar efter att nya avsnitt ska släppas. Ikväll ska jag och Robin bli som besatta igen då vi ska inviga säsong tre. 
 

Tänd ljus för Wilma och Engla

Inte min morgon idag alltså, snortrött är bara förnamnet och Wilja bara skriker och skriker så fort jag inte bär henne, inte alltid bärandet fungerar heller. Blev inte bättre när jag inser att lappen från Robins nya jeans färgat av sig på nästan alla kläder som vi tvättat tillsammans med byxorna, inte som att det är första gången som dom tvättas heller. blir till att kontakta Jack & jones angående detta, samt försäkringsbolaget. 
 
Sen visar det sig att Leo tryckt på någon konstig knapp på tangentbordet vilket resulterar i att det inte går att skriva med, nu har jag kopplat in vårat gamla istället. Skit snyggt (NOT) 
 
Sen sätter jag mig framför datorn och inser att det är 2 års dagen sen Wilma Vilja Vicktoria Gadd somnade in och förenades med sin syster Engla Evelina som dog året innan. Här sitter jag och blir förbannad över skitsaker, små små skitsaker som absolut inte gör något i det stora hela. Idag tänder vi två ljus till minne av flickorna. Jag ska krama om mina barn extra mycket och länge och uppskatta allt jag har, till och med mina fläkiga kläder och icke funktionella tangentbord. Vila i frid fina ni <3 
 
 
 

Du & Jag

 
 
Är så glad att jag har dig Robin, hur skulle jag klara att gå igenom allt detta utan dig. Du är min klippa när jag är svag, jag är din klippa när du är svag. Tilsammans ska vi se till att Leo klarar detta, vi ska se till att han känner sig trygg, ska ska med kärlek och tröst och lite mjukglass hjälpa honom genom det onda. Vi fyra mot världen

Våran lilla .....

Nu har vi äntligen kommit underfund med ett namn som vi båda lärt oss att älska, ingen som har påverkat oss i detta val, utan fullkomligt vi som tillsammans som kommit fram till detta. Namnet vi har valt har alltid funnits i mitt bakhuvud och för Robin har det sakta men säkert blivit ett namn som han har behövt att vänja sig med, men som han idag tycker väldigt mycket om. Och idag över en lunch tog vi i hand på namnet. Känner oss så harmoniska med hennes namn nu och är väldigt glada att vi faktiskt gjorde detta byte, trots att det tagit lång tid. Folk får tycka och tänka bäst dom vill, men det är vi som föräldrar som ska säga hennes namn och det är hon som ska presentera sig resten av livet. Uppskattar om ni håller inne med era åsikter om att vi ska behålla namnet London för nu är det inte hennes namn längre och kommer inte att bli det. Hade varit super coolt med ett så pass udda namn, men känns det inte hundra så kan man ju inte hålla fast vid det bara för att. Mina vänner och familj vet att jag alltid velat om namnet, har presenterat henne men alltid sagt at vi är osäkra. Så unna oss detta nu och försök att förstå varför, men posetiva kommentarer om namnet är väldigt välkommna.
 
 
 

Bilder i utbyte mot ord

Vecka 47 verkar det som att det blir av, därav bloggningen som fått lida lite. Behöver få samla lite tankar och komma till ro med allt.. Många tankar som flyger runt men inget jag har lust att dela med mig av, men ni som har barn kan nog tänka er hur man tänker. Bjuder på lite bilder istället för ord idag
 
 

Lund i luren

Robin i samtal med Lund just nu. Illamåndet som uppstår när jag hör på Robins tonläge att det är sjukhuset han pratar med går inte att beskriva. Nu skakar hela jag, vart tog min stridutrustning vägen?? måste hitta den. På med fighting spirit nu.

Till mitt gravida jag 2010-2011

Till mitt gravida jag 2010-2011
 
Jag vet att din värld just rasat samman och du vet inte vilken väg du ska gå, vilket ben du ska stå på eller hur du ska hantera denna chockerande nyhet du just fått veta. Ditt barn är sjukt, svårt sjukt det kan jag inte ändra på. Men det kommer att visa sig att du är starkare och klarar av mer än vad du någonsin tror, en riktig klippa är vad du är. Inte alls så svag och vek som du tror just nu. Du är stark som en oxe likaså pojken du kommer att föda, dom säger till dig att han inte kommer orka äta, utan att han kommer att behöva sondmatas. Var inte orolig över detta, din pojke Leo som han kommer att få heta är ett riktigt matvrak, och att äta blir aldrig några problem, förrutom när han är sjuk. Men vilket dom flesta barn gör då, så inget att oro dig för
 
Sjukdomarna kommer att avlösa varandra i visa perioder, ibland blir läget kritiskt och ni hamnar på sjukhus, han kommer sjunka i syre ibland riktigt riktigt lågt. Men namnet ni kommer ge honom betyder Lejon och är ett väldigt passande för våran grabb. han klarar det mesta som kommer i hans väg, du kommer vara en trygg mamma som håller ihop dig i dom mest jobbiga situationer.
 
Leo kommer att älska glass, så när han är sjuk är det en väldigt bra medicin, klia honom på ryggen då han är ledsen och har ont så somnar han i så sött. Vid operationer så kommer du och hans pappa vara varandras stötte pelare och hjälpa varandra igenom den jobbiga tiden, du och Robin kommer att hitta varandra på ett helt annat plan och ordet älskar får en helt annan betydelse.
 
Tiden efter operationer och vid sjukdomar kommer Leo ibland att behöva syrgas dygnet runt, till en början kommer han avsky den och slita ut den var femte minut. Men ni får kämpa på tillsammans med Leo och såsmåningom kommer han att vänja sig vid den. Ni kommer att mötas av undrande och nyfikna blickar på stan. Vissa kommer att stirra som om dom sett ett ufo, men du lär dig att hantera dom situationerna med. Men ett två tre så börjar hans saturation sakta men säkert att stiga igen, men ni kommer även få bakslag ett antal gånger tills det blir "helt" bra. Leo kommer bli som en ny pojke när han äntligen får slippa syrgasen. Han kommer röra på sig mer och utvecklas betydligt bättre utan sin slang.
 
Hans första ord kommer att vara mamma, pappa trycka och kaka, kan faktiskt spegla lite av hans personlighet. Leo kommer att få dig att skratta så som du aldrig skrattat förrut, han kommer att ge dig så mycket glädje i livet. Så sluta stirra in i väggen, torka tårarna och sätt på dig den fina tröjan du köpte på tradera med texten bebis på magen. Njut av din graviditet och sluta dölj den!! Det blir bra även om det nu är svårt att tro.
 
 
Ryser av bara tanken att veta hur mycket du kommer att älska din son, din Leo ditt allt
 
 

Mitt free card

Igår kollade jag och Robin på den nya filmen Ted, kan säga som så att den var riktigt riktigt rolig. Helt sjuk humor och garanterat ingen barnfilm då det förekom både droger, sex och våld. Sen var den sockersöt emellanåt oxå. Den hade det mesta!! sen att Mila kunis var med gjorde ju inte saken värre, hon är för tillfället överst på min lista av snygga kändisar, snacka om sex appeal. Hon får vara mitt free card, Robin har ju Jessica Alba så då är det ju inte mer än rätt att jag får ha en oxå. Vilken kändis tycker ni är snyggast?
 
 

Min önskelista

I år måste jag vara väldans snäll om jag ska få tomten att ge mig allt detta, dags att fylla på mitt karmakonto. Vad önskar ni er i år? Här kommer min önskelista i bilder
 
 
 
 
 
 
 
 

Mother knows best är mitt motto

Å kan dom inte ringa från Lund snart och ge oss vårat datum, hatar denna ovishet, gå här hemma och bara vänta på något som skrämmer en så in i benmärgen. Är tacksam över dom raka puckarna som dom gett oss denna gången, bättre att vara förberedd på komplikationer än att få det som en käftsmäll rakt i ansiktet när det väl händer, denna gången ska jag vara betydligt mer alert på hans signaler och inte ge mig när jag känner att det är något fel. Inte som sist då jag la min moders instikt vid sidan efter antal tryck på larmknappen, denna gången viker jag mig inte om jag känner att något inte står rätt till. Mother knows best är mitt motto denna gången.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Nya gobitar

Hittat nya älsklingar till köket på köp och sälj sidan. Vad tycks?
 
 

Trevligt fika besök

Idag har jag haft besök av finaste A och hennes nytillskott. Skönt att få prata av sig med någon som är liknande situation som en själv. Man håller ju inne så mycket annars, rädslor med mera. Så förbannat lätttsam tjej, glad att vi börjar få kontakt. Nu sitter jag och degar framför datorn och funderar på vad jag ska hitta på resterande timmar på dagen, kanske ska ta en promenad så jag får röra på fläsket lite, måste gå av mig kladdkakan jag slängt i mig. Kanske ska gå till lekparken vid odins som numera är min favorit. Finns där även roliga gungor till föräldrar med barnasinnet kvar!! 
 
 

Tiden läker alla sår?!

Idag har jag och Leo busat järnet i hans rum. Mitt i leken vart det blöj och klädbyte, så passade på att fotografera honom utan tröja, hans ärr syns knappt länge och har verkligen läkt hur fint som helst, hoppas på lika fin läkning nu vid sista operationen som nu närmar sig. Ni som har barn som har gjort flera hjärtoperationer, hur har det sett ut efter den tredje operationen? alltså efter ett antal månader? 

 

Natalies korvgryta

Stek korvbitar tills dom får en fin färg, hacka en gul lök som du sedan bryner tillsammans med korven. Pressa sedan i två vitlöksklyftor. Häll i 3/4 av felix chilisås, 5-6 dl grädde och ha i lite ketchup. Rör runt och låt stå och puttra. Serveras med ris 
 

Föreviga ett möte

Igår var min mormor äntligen nere och hälsade på oss, som vi längtat. Var så mysigt att träffa henne och äntligen få krama om henne. Hon har varit sjuk och att få se henne i livet igen var något jag inte räknat med, så detta betyder världen för mig, glad att se att hon nu verkar må bättre och är sig själv. Hon är så vacker min fina mormor, passade på att föreviga mötet mellan henne och mina barn. 
 
 

Förändringar

Kommer ni ihåg att jag för några månader sen svor på att jag skulle gå ner i vikt!? vägde då 66 kilo, nu har jag garanterat gått upp igen. Jag som skulle gå NER! Irreterad på mig själv och har nu bestämmt att jag ska/måste ta tag i detta, vill inte se ut såhär. Eftersom tiden att springa på gym inte existerar för mig så söker jag med ljus och lykta efter bra träningsvideos jag kan andvända mig av här hemma. Söker även annan bloggare som kanske har samma mål som jag, som kan peppa mig och tvärtom i kampen mot kilorna. Varför jag söker just bloggare är att man kan följa varandras bloggar och peppa varandra där igenom. Så ös in med tips på bra träningsvideos och även andra tips på hur jag kan gå ner i vikt!! Första steget jag har tagit är att jag har slutat med coca cola, köper endast light numera vilket jag knappt dricker av, mest för att veta att det finns i kylen, det gör mig lite lugnare mindre sugen på något sätt. Något jag därimot inte vill sluta med det är att matvanorna, jag vill unna mig den maten jag vill, dock kanske inte pizza två gånger i veckan.

Höstens alla färger

Haft en underbar dag tillsammans med London, min vännina Denise och hennes dotter Hedwig, gjorde stan där vi kollade in dom nya butikerna som öppnat och sedan gick vi till lekparken med barnen, dit även Leo och Robin kom och gjorde oss sällskap, passade såklart på att fota i det underbara höstvädret, inte offta jag föredrar foton i färg, men nu blir det så fint med höstens alla färger. 
 
 
 
 

Målar projekt

Den dåliga uppdateringen är pga att jag just nu för fullt håller på med projektet måla om saker. Har köpt en kista till Leos leksaker som jag idag äntligen fått klart, sen håller jag på att måla o sekretären vi fått från Robins mamma (bo bo) som Leo kallar henne. Den har en hel del arbete kvar, men i skrivade stund så är färgburkarna tomma och jag har abstinens efter mer färg, jag avskyr att lämna saker halvklara. Vill göra klart och det NU, men ska in till bauhus någon dag i veckan med Pappa så får köpa färg då. Tänkte även köpa ett väggord till leksakskistan, måste bara komma på vilken text jag vill ha, sen vill jag köpa nya knoppar till sekretären, funderar på knoppar i silver. Någon som vet vart man kan hitta billiga och snygga knoppar?

 
 

Instagram


 
 
 
Följ gärna våran vardag även genom instagram där jag heter Natalie_lundo. Där dyker det upp mer bilder på familjen och allt runt om kring. 
 
 

Alla dessa tråkiga beslut

Hade ju tänk att gå på barnmässan detta år med, ville ha det lite som en tradition då Leo tyckte det var roligt sist. Brukar vara musik och grejer så hade ju verkligen velat gå, men förnuftet kanske måste tala igen, och vi måste vara dom tråkiga föräldrarna som ännu en gång får tacka nej till något som Leo skulle tycka vara sååå roligt. Har väll kanske inte helt bestämmt oss ännu, lite talar ju ändå för att vi skulle kunna gå, vi har fortfarande inte fått någon tid för operation och som det låter nu blir det troligtvis i mitten av November. Ska nog ringa och rådfråga lite med Leos sjuksyrra om vad hon anser om detta. 
 
 
 

New in

ÅÅ kolla in dessa godingar som jag köpt via köp och sälj sidan på facebook. IN LOVE!! Idag är tanken att jag ska fotografera Leo när han vaknar, sen behöver jag rasta dammsugaren oxå. Sen ska det rensas bland Leos leksaker och bland barnens alla kläder som dom vuxit ur. Så håll koll på bloppisen, där lär det hamna en del.
 
 

I brist på annat

 
 

Ett tappert försök

Fotat London Lilly idag, försöker få henne att hålla upp huvudet när hon ligger på mage, men ännu är det lite kämpigt, så fick knäppa av fort som tusan med kameran, då hon lätt tippade över och vart lite besvärad över mammas tokiga ideer. Men fick ett par bra bilder iallafall. Och ja jag vet att det är jätte fult med tv:en i bakrunden, ska införskaffa en vit fotoskärm så fort vi har pengar över.
 
 
 
 
 

När timmarna bara flyter ihop

Idag har det verkligen hänt alldeles för lite, timmarna har flugit förbi och jag har knappt fått något vettigt gjort alls. Avskyr dessa dagar då timmarna bara flyter ihop till en enda röra och man kommer på sig själv med att sitta stirrandes framför datorn med dagens andra (tredje) allt för stora bit cheesecake.
 
Jag som skulle kunnat börja måla om sekretären vi fått från Robins mamma. Eftersom Leo hade en stund idag då han var jätte ledsen och bara ville gå till pappas jobb så resulterade det efter lite kämpande och gråtande att han sov bort ett par tre timmar på dagen. Det hade varit ett ypperligt tillfälle att ta tag i saker och ting. Men men imorgon får bli en bättre dag. Vill gärna gå ut med Leo en sväng imorgon, kanske kan gå till den tråkiga lekplatsen utanför oss, vågar inte vistas bland allt för mycket folk just nu när det närmar sig operationen. Och ni som följt oss ett tag vet ju vilken otur Leo har när det kommer till sjukdomar, när det väl sätter igång så avlöser dom varann. och nu vill vi inte ha några basilusker.
 
Men man får dåligt samvete som förälder när Leo inte kan börja dagis och nu knappt vistas ute, men dåligt samvete betyder många nya leksaker. Igår köpte vi ett par svärd till honom, dom används flitigt just nu och katten är target nr one. Men det verkar inte störa henne allt för mycket. Just det, ett tips till Jultomten, det finns en cape, riddarhjälm och en sköld som tillhör svärdet, dessa önskar han sig i julklapp. Finns att köpa på antingen leksaksaffären eller på prisstopp i Nynäshamn. (Om nu inte nissarna kan tillverka detta)