Lycka

Lösningen på gårdagens rebus är : Det bor en liten frisk prinsessa i Natalies mage, många var superduktiga och klurade ut den, medans några tyckte den var lite svårare. Men roligt att så många lyckades. Så nu sitter vi här med svaret i handen att vår flicka inte har något fel på hjärtat och att jag hade rätt hela tiden, en liten flicka ska snart komma till oss. Känns overkligt och vi är jätte glada. Leo ska få en lillasyster, en LILLASYSTER!!


Vi firade nyheten med att åka till Greken i Haninge centrum och käka gott. Sen sprang vi in på Kappahl och HM & handlade lite kläder till lillasyster och till Leo. På vägen hem så passde vi på att hämta ut mitt paket från HM med mina superfina lakan i. Mamma är mycket nöjd.



Avslöjandet i rebusform

Pojke/flicka??

Imorgon smäller det, då får vi veta vad det är för kön. Och dessutom så får vi svar på hur det lilla hjärtat ser ut. Jag är 99% säker att det ser bra ut. Konstigt hur man kan vara så lungn med tanke på mina erfarenheter kring ultraljud. Robin är inte heller så oroad över att det skulle vara något fel igen, sådan otur kan man ju bara inte ha. Och oddsen är ju verkligen på vår sida. Vad tror ni blogg läsare att det är för kön? Kommer blogga imorgon så fort vi kommit hem och berätta nyheten.
Nu ska vi strax dra ner på stan och inhandla halsbränne tabletter, min halsbränna har blivit mycket värre nu, speciellt framåt kvällen/natten. Så pass illa att sova inte är att tänka på. Har ni några tips hur man lättast får bort halsbrännan?

Ställ frågor

Längst ner på sidan så har jag nu satt in en fråga mig knapp. Så har ni några funderingar eller frågor till mig eller Robin så är det bara att fråga på.



Basilusker, bebissnack och en velig mamma.

Börjar bli sjuk. Har känt av att halsen börjat ömma lite för några dagar sedan men nu så är jag nästan hundra på att det är något skit på G. Hoppas för guds skull att det inte är Halsfluss!! Jag är inget större fan av halsfluss, jag blir helt sängliggande och brukar få väldigt hög feber då. Sist jag åkte på skiten låg jag mellan 40-41 grader i temp. Så peppar peppar ta i trä, låt detta inte vara halsfluss. Jag blir en sån stor bebis när jag är sjuk och tycker sååå synd om mig själv.

Igår kväll så kände jag små buffar från llllasyster/lillebror utanpå magen, tidigare har jag bara känt av sparkarna där innefrån lixom. Så det är väldigt mysigt nu när dom känns utanpå!! Börjar längta väldigt mycket nu efter att få se vem det är som ligger i min mage och växer. På tisdag är det iallafall dags för kontrollen av bebisens hjärta, är lite nervös, men ändå väldigt inställd på att allt ser fint ut. På Tisdag får vi även veta könet på barnet. fast känns redan som att vi vet att det är en tjej, det har jag trott från första början. Men skulle bli minst lika glad om det är en lillebror där inne. Men skulle bli klart förvånad, min magkänsla brukar ju stämma ganska bra.
Något som jag fortfarande blir superstressad av är namnvalet, lite sugen på att döpa lillasyster till Charlie som läget är just nu, men vill ju inte ångra mig sen och undra hur fan vi tänkte. När Leo låg i magen hade vi nästan bestämmt oss för att han skulle heta Texas. Men sen när vi fick reda på hjärtfelet så vart det så självklart att han hette Leo. Bestämde oss redan på vägen hem från det ultraljudet att Leo var hans namn, bara sådär.

I heart HM


Det var en gång en klätterapa..

Senaste veckan så har Leo börjat bli super duktig på att ta sig fram stående, han började för några veckor sen att ta sig fram genom att hålla sig i vardagsrumsbordet och soffan, men nu senaste veckan så tar han sig fram genom att hålla sig i väggarna och hyllorna. Igår började han även att krypa upp i soffan helt själv. Så duktig min pojke! blir så stolt att han klarar av så mycket trots alla motgångar och att hans ork inte är på topp. I skrivande stund fick jag nu flytta på vardagsrumsbordet då han helt plötsligt satt där och klappade händerna till Ellen. Min foglossning är inte att leka med och känner av den extra mycket nu när man springer efter en klätterapa. Men det är ju värt ALLT i slutändan. Ja nu får vi nog vänja oss med att ha en kille som ska slåss med mamma och pappa om fjärkontrollen.


Det här med online spel

Senaste dagarna har jag varit lite sugen på att lira lite online casino. Brukar unna oss det nöjet någon gång ibland
men blir inte alltför offta nu sedan Leo kommit till världen. Men måste säga att det är riktigt roligt nöje att unna sig
någon gång ibland. Så länge det inte går till överstyr!! utan spela för någon hundring i månaden bara.
Har man tur eller är duktig
på poker tillex så kan man ju till och med vinna sig en slant. Eller så spelar man bara för skojs skull.
Är mest på Mr Green och Pokerstars vi brukar spela när vi spelar online
Föredrar poker tuneringar mest och brukar faktiskt komma ganska bra till.
I början när jag och Robin träffades så lirade vi poker hemma hos honom varje kväll.
Var riktigt roligt och mysigt och saknar den tiden och gemenskapen familj och vänner.
Nu när man har barn blir det då smidigare att lira hemifrån. Jag har för mig att man kan ha tuneringar
med sina vänner oxå, funderar på att kanske samla ihop
några pokersugna vänner och ha en tunering någon gång ibland. Skönt att få något litet intresse på sidan av.
Men som sagt man ska akta sig så att man inte spelar bort mer än vad man har råd med. Jag har min gräns på hundra
kronor i månaden på spel. Vad tycker ni om att spela på nätet? eller på tillex spelautomater/hästarn.
Roligt och spännande eller bara dumt?
Senaste dagarna har jag varit lite sugen på att lira lite online Casino. Brukar unna oss det nöjet någon gång ibland. Men blir inte alltför offta nu sedan Leo kommit till världen. Men måste säga att det är riktigt roligt nöje att unna sig någon gång ibland. Så länge det inte går till överstyr!! Utan att spela för någon hundring i månaden tycker jag är helt ok. Har man tur eller är duktig på poker tillex så kan man ju till och med vinna sig en slant. Eller så spelar man bara för skojs skull. Är mest på Mr Green och Pokerstars som vi brukar spela när vi spelar online
Föredrar poker tuneringar mest och brukar faktiskt komma ganska bra till.
I början när jag och Robin träffades så lirade vi poker hemma hos honom varje kväll.
Var riktigt roligt och mysigt och saknar den tiden och gemenskapen med familj och vänner.
Nu när man har barn blir det smidigare att lira hemifrån. Jag har för mig att man kan ha tuneringar
med sina vänner oxå, funderar på att kanske samla ihop några pokersugna vänner och ha en tunering någon gång ibland. Skönt att ha ett litet intresse vid sidan av alla måsten och krav.
Men som sagt så ska man akta sig så att man inte spelar bort mer än vad man har råd med. Jag har min gräns på hundra kronor i månaden på spel. Vad tycker ni om att spela på nätet eller på tillex spelautomater/hästar.
Roligt och spännande eller bara dumt?
http://casinovinnare.nu/

Vecka 19

Nu är vi inne i vecka 19 så tänkte bjuda på lite magbilder. Jag har åkt på en foglossning som inte är så roligt, svårt att gå längre sträckor, bära ta mig i och ur sängen. Halsbrännan har även den börjat bli lite värre, måste knapra Novalucol vid varje måltid eller dryck. Men ska inte gnälla så mycket ännu över halsbrännan för jag vet att den blir tio gånger värre med tiden. Med Leo hade jag en förjävllig halsbränna på kvällarna/nätterna. Men det är värt allt i slutändan.

Fy faro för bajsblöjor

Nu när Leo varit dålig så är byxor av alla dess slag en bristvara här hemma hos oss. han bajsar så det hamnar på sidan och det är alltid kolosalt mycket. Luktar apa och ser inte friskt ut! Nu lyckades Leo bajsa ner sig själv och mamma. Sista paret byxorna. Min pappa var här idag och skulle försöka att koppla in vår tvättmaskin men han hade råkat köpa fel saker, så vi får vänta tills på måndag. I huset vi bor i finns det typ aldrig akuta tvätttider att få tag på. Får ta och handtvätta lite ikväll tror jag. Fy farao för bajsblöjor!!!






Små puffar av kärlek

Igår kväll när vi låg och kollade på The walking dead, så får jag tre små puffar från liten i magen. Så mysigt när man nu kan känna av våran lilla älskling. Den känslan är obeskrivlig! Imorgon går jag in i vecka 19 så nu är vi nästan halvvägs. Tiden går så fort under andra graviditeten. Den 28:e ska vi in på ett riktat ultraljud på hjärtat hos bebisen så Ska försöka ordna barnvakt till Leo då han inte får följa med in. Kan dom inte se könet denna gång så har vi beslutat oss för att inte ta reda på det. Lite sugen nu med på att låta det bli en överraskning men så svårt när man väll ligger där och kan få veta.

Kaos

Har en dunder huvudvärk idag, misstänker att det har med oron inför Leos operation och ovisheten att göra. Inget är klart ännu utan vi har bara bokat in en tid med avdelningen för samtal om detta. Hela min kropp skriker att jag inte vill detta, trots att jag vet att det är det enda alternativet. Mår jäkligt dåligt just nu, försöker hålla ihop mig så gott det går. Håller all oro inne vilket resulterar till panikattacker och jobbig huvudvärk. kanske borde tillåta mig själv att gråta och bli förbannad över detta som drabbat min son. Jag vill bara ha detta överstökat NU!! samtidigt som jag absolut inte vill. Ja ni ser ju vilket kaos det är i mitt huvud just nu. Vill inte visa mig svag så detta blev ett ärligt inlägg om hur det ser inuti mig just nu. Men det kommer bättre dagar.


Denna operation kommer att gå bra, finns lixom inga andra alternativ. Ibland springar tankarna iväg men då är det bara att dra tillbaks dom och banka vett i skallen igen. DETTA SKA GÅ BRA!!




Du är min värld Leo och mamma ska försöka att hålla ihop sig och vara stark för din skull. Jag älskar dig mer än du någonsin kommer att förstå. Du får mig att skratta så jag kiknar när du gör dina roliga miner och bus, du får mig att gråta när du är sjuk, du får mig att bli alldeles varm i själen då du ska pussas och kramas. du får mig att spy vid tanken av dina äkliga bajsblöjor. Men vet du vad jag skulle göra allt för dig och lite till. Jag vill göra dig hel och den ändå vägen dit är tyvärr denna.

Mamma ska köpa vilken leksak du vill när du är klar och ställa till med världens kalas när vi kommit hem från denna förhoppningsvis sista jobbiga resa. Mammas prins du är min värld





Leos hjärta klappar för framtiden

Här kommer repotaget från Nynäsposten till alla er som inte bor i Nynäshamn eller haft möjlighet att köpa den.
Leo ett år föddes med flera missbildningar på hjärtat.Trots det lever han ett bra liv. -Världen går inte under bara för att man får ett hjärtsjukt barn. Det finns en massa hjälp att få, säger Leos föräldrar Natalie och Robin.


När Natalie var gravid i fjärde månaden fick hon reda på att något inte stod rätt till med fostret. Efter nogranna ultraljudsundersökningar kom chockbeskedet: Fostret hade allvarliga missbildningar på hjärtat. En överlevnadschans på 80 procent fram till två års ålder och att barnet aldrig kommer kunna leva ett normalt liv. Natalie Lundö 26, och Robin Lerberg 23, valde ändå att behålla sitt barn. Och idag vet de att det gjorde rätt.
-När andra blivande föräldrar säger" bara vi får ett friskt barn så är vi glada" så kan vi inte riktigt relatera till det. Visst, Leo föddes med ett allvarligt hjärtfel, men världen har inte gått under för det. Jag tror tvärtom att vi har lärt oss att uppskatta livet ännu mer säger Natalie.
Hon och Robin tar emot i köket på Heimdalsvägen i Nynäshamn. Leo sitter i barnstolen och jollrar högt. Han har insett att något är på gång och vill vara med och snacka. -Han kan vara superaktiv en hel dag och nästa dag sover han bara säger Robin och rättar till Leos byxor som fastnat i barnstolen. -det har mned hjärtat att göra.
När Leo föddes den 3 Januari 2011 hade han flera allvarliga missbildningar i anslutning till hjärtat. Hans vänstra och högra hjärtkammare är olika stora och, ett hål mellan hjärtkamrarna har gjort så att syrerikt blod blandats med syrefattigt blod och han har även en förträngning på lungartären. Dessutom så har hjärtat vridit sig ett halvt varv, vilket innebär att Leos hjärta sitter längre åt höger än normalt. Att ett barn har så många olika hjärtfel på en gång är ovanligt. Ett av hundra barn i sverige föds med hjärtfel, men bara tre på tusen har så allvarliga hjärtfel som Leo.
Redan två dagar efter förlossningen fick han genomgå sin första operation, och fram tills idag har familjens vardag präglats av regelbundna undersökningar och medicineringar. -I början, precis efter beskedet om hjärtfelet, var vi helt förstörda. Det var mycket tack vare hjälp från vänner och familj som vi började kämpa och se mer positivt på situationen, berättar Robin.
-det är lite konstigt, för när vi kollar på teven om någon som går genom ungefär samma sak som vi gjort så klarar vi knappt av att titta. Men när det händer oss så tar vi oss samman på något sätt, berättar Natalie.
Efter leos andra operation, då han var fyra månader gammal,klarade hjärtat inte av att upprätthålla syresättningen i kroppen. Som ersättning fick han i stället syrgas i näsan dygnet runt, i månaders tid.
I praktiken innebar det att Natalie och Robin fick bära med sig syrgas tub på ryggen så fort dom skulle ta med sig Leo utomhus. -Jag kommer ihåg hur folk stirrade när jag gick ut berättar Natalie.
-Ja och vi var ju så inne i vår situation att vi inte riktigt kunde se hur det såg ut för andra. det var först efteråt då vi såg bilder på oss själva som vi fattade hur konstigt det måste sett ut. Men för oss var det ju vardag säger Robin och ler.
Sedan Leo föddes har han genomgått två större operationer. -Målet med operationerna är att förhindra det syrefattiga blodet att blandas med det syrerika. Leo kommer i slutändan att ha ett så kallat enkammarhjärta. det innebär att den ena av hjärtkammrarna pumpar runt allt blod i kroppen, förklarar Robin, som med tiden har lärt sig en hel del av de medicinska termer som beskriver hjärtats funktioner. -Men det betyder också att han aldrig kommer att vara lika uthålig som andra. Leo kommer aldrig kunna springa till matsalen i skolan exempel, eller syssla med elitidrott, eller lyfta tunga saker, fortsätter Robin.
Hur tänker ni kring det, att Leo alltid kommer vara lite svagare än andra?

Ibland börjar man fundera på hur han kommer ha det när han blir äldre... kommer han verkligen att orka, säger Robin och tystnar en stund. -Man är ju också lite rädd att han ska hamna utanför , att han hela tiden ska tänka "varför kan inte jag göra som alla andra?"
Robin berättar att den äldsta personen som lever med ett enkammarhjärta är runt 30 år. -Det var inte så länge sedan som de med samma hjärtfel som leo fick självdö. Forskningen går framåt, och man vet aldrig hur det kommer se ut i framtiden, säger han hoppfullt. -det är tur att vi bor i Sverige säger Natalie.
-Ja, utan högkostnadsskyddet hade vi varit bankrutt nu. Fast även det har blivit dyrare, säger Robin och förklarar att det varje år lägger ut flera tusentals kronor på mediciner och resor till sjukhusen.  Men nu försöker de se framåt. Någon gång innan sommaren ska Leo genomgå sin sista operation, vilken förhoppningsvis också är den sista. Därefter kommer nästa stora förändring: Natalie väntar barn. Någon gång i sommar får Leo ett syskon. -Vi oroar oss att förlossningen kommer krocka med operationen. Det känns viktigt att fokusera på att Leo mår bra först, säger Natalie.
Vet ni något om hur det nya barnet mår?
-Enligt den första ultraljudet ser allt bra ut, men vi väntar på ett riktat ultraljud mot hjärtat. -Nu går vi mest runt och oroar oss över hur man tar hand om ett helt friskt barn, det har vi ju ingen erfarenhet av alls, säger Robin och skrattar.

Kärleksbak & bättre mage

Strax ska vi och våran lilla "kändis" bege oss ner på stan och handla lite baksaker. Tänkte baka lite  chokladkakor och kärleksmums för att fira dagen i ära. Måste nog ta och röja lite här hemma oxå då det mesta har stått stilla då Leo varit dålig. Nu kom jag på att jag helt glömt bort att berätta att det vart en sväng in på akuten i förgår då han blev sämre i magen och slöare. Var ingen större fara utan var nog bara en vanlig magsjuka, men vi kände att det var bäst att kolla upp för säkerhetens skull, han är ju känsligare mot sånt än vad andra "friska" barn är. Men nu går han mot bättringsvägen och har inte bajsat löst idag vilket är en lättnad. Men är fortfarande inte så förtjust i sin vanliga mat utan vill bara ha vällingen. Men är betydligt bättre iallfall och det är det viktigaste. Tänkte lägga ut hela intervjun sen ikväll för er som inte bor i Nynäshamn. Ha en fortsatt trevlig Alla hjärtans dag.

När Leo blev lokalkändis

Idag kom Nynäsposten ut med oss på framsidan vilket blev en liten chock, hade inte trott att vi skulle få pryda den. Men bara roligt att detta med hjärtebarns månaden uppmärksammas. Eftersom det är alla hjärtansdag så tycker jag att ni kan skicka in ett litet bidrag till Hjärtebarnsförbundet så att forskningen går framåt. Dessutom så skulle jag vilja att alla är lite extra snälla mot varann idag, uppskatta det ni har och värdesätt varje minut. Ring eller hälsa på en gammal vän eller släkting eller varför inte göra en god gärning. Ja sprid kärlek helt enkelt. 
Som ni kanske ser så har vi en ny design och ett lite annat upplägg här i bloggen. Detta är för att man så småningom ska kunna hitta lättare om man är ny. Men vi har lite arbete kvar att göra innan den är helt klar. Men vad tycks? bättre eller sämre? något vi borde ändra på eller göra bättre.



Bajssnack och matvägran

Reagerade lite här om dagen då jag skulle byta blöja på Leo på morgonen. Morgonblöjan brukar vara full av kiss och väga en hel del, men denna dag var det bara några ynka droppar i blöjan. Sedan dess har Leo varit dålig i magen och haft väldigt lös avföring och det har varit många byten. Men annars har han ju varit pigg och lekt som han brukar, ingen feber eller så. Men igår började jag reagera på hans sätt när han åt lunch med mig, han slängde maten på golvet och såg nästan lite äcklad ut han fick små rysningar av maten som han annars älskar.

Tänkte väll kanske inte så mycket på det då, utan såg det mer som en lek från hans sida, han älskar att kasta saker på golvet så varför inte dela med sig av maten till hunden som var väldigt lycklig över mat regnet. Men sen igår kväll när han skulle få äta pannkaka så vart det samma resultat, han ville inte svälja maten utan allt kastades ner till hunden. Så nu började det komma så varnings klockor hos både mig och min sambo. Så han fick välling istället och den slank ner som vanligt.


Idag tog vi oss en promenad till affären och handlade mat, sedan tog vi en lunch tillsammans med bästa vänninan och hennes son. Jag gav Leo lite skinka som han satt och pillade med, han älskar vanligtvis att äta själv och gapar stort för allt vanligtvis. Eftersom vi var mitt uppe i tjejsnacket så antog vi att han pillade i sig skinkan men när vi skulle lämna resturangen så ser vi att han ännu en gång kastat kanske 90% av sin skinka på golvet. Till och med min kompis reagerade nu på detta då Leo är känd för sin aptit.

När vi kom hem så provade jag då istället att värma på lite lasagne som annars är favoriten. Men den ratades efter halva måltiden. Dessutom så la han blöjan från helvetet så fort vi kommit hem. Han är lite slöare och mycket mammig just nu. Har ringt in till Q63 för att rådfråga och nu ska vi ha uppsikt på honom så att han inte blir sjukare, en till dunderblöja så får vi åka in. Än så länge så får han iallfall i sig vällingen så det är ingen panik på torpet ännu.

Ett svårt val

Har haft lite mycket i huvudet dom senaste dagarna och bloggen har fått lida. Vi har bollat lite fram och tillbaks både mellan varann och med vänner och familj hur vida när vi anser att Leos operation borde bli av. Eftersom vi var ett par veckor tidigare in i graviditeten än vad vi räknat med så anser vi att April månad skulle vara ett bra läge att göra Leos operation. Innan jag blev gravid nämde även Leos läkare Felicia att hon samtalat med Lund och dom anser att april eller maj skulle vara en bra tid.

Så nu tycker nog även vi att April skulle passa, då skulle vi säkert hinna hem innan bebisen kommer. Vi vill ge honom all uppmärksamhet och omvård under och efter hans operation. Men risken finns ju att vi blir kvar ganska länge och att jag faktiskt kanske måste föda i Lund vilket kanske inte skulle vara så smidigt. Dom har tidigare sagt att vi ska räkna med två/tre månader i Lund.


Ja detta beslutet är svårt att ta, man vill välja det bästa alternativet för Leo. men svårt att ta ett beslut som skrämmer livet ur oss, men operationen måste göras och det kommer alltid vara ett svårt beslut oavsett vilken månad. Leo har ju vuxit upp till en kille med egen vilja och personlighet och vi tror att denna operation kommer bli väldigt svår för oss emotionellt. Vi ska ikväll skicka iväg ett mail till Leos sjuksyrra och förklara lite runt hur vi tänker och bolla lite med henne. April känns ju så läskigt nära.


Vårat Rutinultraljud

Vaknade halv fyra imorse och kunde inte somna om, många tankar som snurrade runt runt i huvudet. Låg och tänkte fram tills klocklan slog fem och vi gick upp. Vi gjorde i ordning mat och packade ner blöjor och gjorder oss i ordning för en hel dag inne i Solna. Klockan sju satt vi förväntansfulla på tåget som skulle ta oss in till stockholm, en bit närmare målet. Väl framme vid Astrid så fick vi träffa Leos sjukgymnast Lee som testade Leos kunskaper och det visade sig at han inte är efter så mycket alls faktiskt utan att han snarare är riktigt duktig trots hans jobbiga start i livet. Lee var supertrevlig och duktig på sitt jobb, vi ska träffa henne om två månader igen för en "återkontroll" se till att Leo fortsätter att hänga med i utvecklingen.
Efter mötet med Lee började vi nu bli supernervösa då det bara var en timme kvar till ultraljudet. Vi tog en fika för att få tiden att gå. Väll inne i väntrummet på Fostermedicin så börjar nästqan tårarna komma av nervositet och jag var fruktansvärt rädd. TÄNK OM TÄNK OM TÄNK OM. Fick sitta och vänta en halvtimma innan jag blev inropad, Robin kunde tyvärr inte hänga med in då vi hade Leo med oss så det kändesw ju jäkligt trist.
Sekunden jag fick se vår bebis sprattla där inne så fylldes jag av en obeskrivlig kärlek och glädje. Min rädsla försvann lite där och då. Hon kontrollerade så att allt såg bra ut, sen gick hon över till hjärtat... Tiden stannade för ett tag. Men allt såg bra ut och jag kunde pusta ut. Men hon ville iallafall boka upp en tid om två veckor igen då dom måste kolla med en "special maskin" för att verkligen vara på säkra sidan och dessutom så visade det sig att jag minsann inte alls är i vecka 18+ utan i 16 +.
Efteråt åkte vi till Solna C för att fira att våran bebis mår bra. Hittade lite kläder inne på HM till Leo och en superfin tavelram inne på Gallerix till mamma och ett knivställ till Pappa på Åhlens. Sen komLeos morfar och hämtade upp oss då han ändå hade träffat en kund inne på Solna C.
Har jag glömt något? Ja just det könet på barnet. Dessvärre är det fortfaradeinte bekräftat då hon inte kunde se det så tydligt som hon ville i denna vecka. Trist men sant! Men jag tror fortfarande stenhårt på att det är en tjej, hon zoomade in på könet och jag såg då ingen snopp, men som sagt är nog väldigt svårt att se i denna vecka. Om två veckor vet vi med säkerhet.

Vecka 19 som sedan blev vecka 16+1

Snart snart snart

Imorgon 07:00 tar vi tåget in mot Stockholm. Klockan 9:00 ska vi träffa Leos sjukgymnast. Ska bli intressant att se hur hon jobbar och vad Leo ska få göra där. Har ju helt glömt bort att berätta att han numera börjat krypa lite smått. Lär sig nya saker varje dag känns det som. Efter sjukgymnasten så har vi en tid hos fostermedicin för vårat första ultraljud med liten i magen. Så förväntansfulla så vi håller på att spricka här hemma. Så imorgon eftermiddag så får även ni bloggläsare veta vad det blir. Eftersom vi inte lyckats få tag på någon barnvakt att ta med oss så får vi hålla tummarna att han får följa med in, annars missar Robin undersökningen. Håll nu tummarna att allt ser bra ut!

Nervositet & intervju

Behöver jag säga hur nervös jag är inför imorgon? rädsla blandat med nervositet och förhoppningar. Många många tänk om tankar just nu. Vad gör vi om det är något fel? Jag vet att jag har sagt det så många gånger förrut att oddsen är minimala men kan inte släppa dom tankarna oavsett oddsen. Nervös är bara förnamnet!! Nu är bara frågan hur vi ska ta oss in? vågar man ta tåget in och hoppas på att det inte är några förseningar. Eller ska vi försöka samåka med någon in?
På torsdag ska vi bli intervjuade av en reporter från Nynäsposten om hur det är att leva med ett hjärtbarn. Jag vill visa folk en positiv inblick i vårat liv och att allt inte bara behöver vara en tragedi utan att det finns mer ljus än mörker. Så det ser vi fram emot. Hoppas att vi kan hjälpa någon annan genom denna intervju så som Gunnar (hejaabbe) hjälpte oss.



Lilla Leo i magen vecka 16+4

Nytt kök på G

Igår var vi uppe hos Nynäshamnsbostäder i samband med att vi skulle handla hem kvällsmat. Har länge snackat om att göra om köket och nu tog vi tag i saken och gick upp dit och beställde luckor och handtag. Det kommer bli så snyggt!! luckorna vi har nu är från 50 talet och är sneda och ljusblå. Charmigt på sitt sätt men väldigt opraktiskt och ganska så fult enligt mig. Så det ska bli skönt att få nytt och fint. Eftersom vi har en hyreslägenhet så lägger dom på 120 kr på hyran, tycker det ska bli värt varenda krona för att få ett snyggt kök. Lite funderingar på att be dom ta golvet på en gång när vi ändå håller på. Nu måste vi bara vänta, jag som avskyr att vänta

Insomnia

Senaste dagarna så vaknar jag efter två timmar av sömn och kan bara inte somna om. Om jag inte minns fel så hade jag så här vid förra graviditeten oxå men mer närmare slutet. Fler som känner igen detta? Vad kan man göra så att man får sova. Idag har Leos faster varit snäll och lånat hem Leo så att jag får ta igen natten och vila upp huvudet som inte vill hänga med. Nu är det tre dagar kvar tills vi får se liten i magen och oron och nervositeten kan nog ha att göra med sömnlösheten.